inlägg nr.3

image1

Om ändå fredag kunde komma lika snabbt som den gör på sommarlovet.
Snart är även v.48 genomliden/uthärdad/förbi/passerad eller vad man nu väljer att kalla det och även om helgen har varit väl planerad med aktiviteter ett tag ser de flesta ut att bli omplanerade på grund av klassiska ursäkter som: studier, studier och studier. Kul. Ena dagen läser jag i tidningen att elever slappar mer än aldrig förr när det kommer till skolan för att nästa dag slå upp samma blaska för att läsa om motsatsen: "Ungdommar lägger ner mer energi på plugget än någonsin". Tydligen finns det flera aspekter och personligen tror jag alla stämmer, mer eller mindre.
Jag och Martina äter äpplepaj och dricker kaffe på Cello och försöker plugga. På något sätt blir både läxor och höstmörker aningen ljusare om man plussar på lite socker, skvaller, koffein och nikotin på det hela. Att hela tiden ha i bakhuvudet att det endast är drygt 3 veckor kvar i skolan gör en både stressad och varm i kroppen. Efter tre veckor av panik väntar 2 veckor jullov, 5 veckor praktik, 1 vecka februarilov och födelsedag och för att avsluta världens skönaste avbrott från skolan med en smäll: 1 vecka på kanarieöarna med Martina. Jag kan knappt bärja mig. Snart borde jag även ha min nya kamera i handen, älskade, älskade Nikon D40x.

Värt att nämnas är att Mona kom fram till mig innan jag gick från skolan. Hon uppträder i Nordstan ikväll och jag slår vad om att det ser lika bra ut som vanligt när du shakear ditt ass. Förlåt att jag inte kom men jag kommer den 13e på din grymma kick-off.

På lördag är det december månad och min julkänsla har för ovanlighetens skull redan bjudit in sig själv. Kanske på grund av julfesten i lördags eller så beror det helt enkelt på att staden har varit julpyntad sedan mitten av november. På lördag förmiddag slår jag följe med Johanna och Petra för att börja julshoppingen i tid för en gångs skull och på söndag är det första advent, vilken eventuellt firas med tomteparad i Alingsås. Förhoppningsvis. I mån av tid och allt som hör därtill. Julen skall i år firas hemma hos mors bror Magnus, och hans familj och detta är ett faktum som skulle irritera de flesta om de/ni bara visste vad det innebar. Men självklart är blickarna och stämningen okej när ena systerdottern "äter hundmat" (är vegetarian) och den andra ser ut som en flata (är flata utan deras vetskap) och inte nog med detta: de klipper sig ju båda som tokar! (Den ena har haft dreads och den andre klippar sig helt vågat i olika längder och har sig!) -Tur att hon inte har mörkbrunt hår längre i alla fall, det var ändå pricken över i.
Små irritationsmoment som ändå gör julen till äkta vara. Vi får ju faktiskt något att skratta åt, min syster och jag.

För att återgå till den stora meningen i livet tänkte jag avsluta detta (antagligen torraste) inlägg hittills för att istället påbörja min historia-uppgift som verkar helt extremt intressant.
Önska mig lycka till.
Over and out, peace.


inlägg nr.2

Klockan har redan passerat både midnatt och 1 men det känns fortfarande som om jag precis kom hem och steg in genom dörren.

Som den oerfarna bloggare jag må vara tänkte jag endast ge en kortare resumé av dagens händelser:
Skönt nog hann jag starta dagen med att skriva färdigt mitt försenade arbete i mediekunskapen och bara 30 minuter senare redovisa eländet. Misstolka inte, det var lätt, bara tråkigt.
Fotolektionen smällde två bomber varav en bra och en dålig. Den positiva smällen var att vårt uppdrag är det absolut roligaste just nu och jag ser absolut fram emot att göra det (även om jag är rädd att inte hinna). Sen kom då ett tillkännagivande från Simon, vår fotolärare: han ska sluta. En av de absolut bästa lärare jag haft ska sluta, redan! Det känns jävligt tufft både för att vi fick den där härliga lärar-elev-relationen där man bara kan snacka skit också, och inte bara allvar. Jag tyckte även hans verk som fotograf var väldigt intressanta, nytänkande. Jag fick nog inte en enda sekund en känsla av klassisk eller o-originell. Det är förskräckligt synd att han ska sluta och jag vill bara spanka skolchefen som gör så. Detta var alltså inte självvalt.
Men så tillbaka till dagens "korta" resumé: Efter skolan tog jag och mina följeslagare våra studier med oss till café Villekulla för att därefter slog sönder ca 4-5 timmar med kakbuffé, capuccinos, plugg, skratt och detta i riktigt sköna soffor.

Resumén är över, likt kvällen och jag tänkte avsluta båda två med en nattmacka och skön musik.
Godnatt.


inlägg nr.1

Idag har varit en vad man brukar säga typisk "dagen efter". Som vanligt blir jag väl inte särskilt bakfull men att vakna upp i en annan människas hus och starta dagen med undanröjning, pizza, pepsi och död framför tv:n är ju bara ännu en härlig blandning som ger oss just detta: en dagen efter.
Imorgon är det "bitti" igen och just imorgon bitti kommer klockan ringa, precis som vanligt. I helgen har jag valt maskerad och julfest framför studierna och det är väl inget jag ångrar riktigt ordentligt men det är självklart skönare att ha kommit någon vart med plugget också. Well well, man ska leva också tydligen, så jag antar att det är vad jag gör när jag väljer nöje framför nytta ibland.

Detta är mitt första inlägg på en sån här "fjant-blogg" och jag har alltid undrat varför man egentligen blottar sin själ för både okända och kända människor på nätet? Det är självklart intressant att läsa andras bloggar, framförallt då de som är skrivna av folk man antingen känner eller kanske någon man ser upp till och så vidare. Jag själv däremot har väl aldrig känt något större behov av att dela med mig av mina privata känslor och allt som hör därtill. Nu har det dock slått mig att vafan; det är både ett sätt att fördriva tid och ett sätt att undvika andra, mycket viktigare saker som exempelvis att just: plugga.
Men nu har jag kommit till den punkt då jag tänkte borsta gaddarna för att sedan sjunka ner i min säng med den bok som jag borde läst ut för någon vecka sedan vid det här laget. Candide.

natti.

RSS 2.0