inlägg nr.50



tu sais rien mais encore tu sais trop.

På söndag beger jag mig mot kyligare kvarter och Sverige igen. Det är med stor stor lycka men också litet ångest jag går på planet om en knapp vecka. Fastän jag kommer tillbaka i januari känns det som slutet på en helt fantastisk era på något vis. Nästintill alla som jag hittills spenderat tid med här åker hem för gott denna vecka och när jag kommer tillbaka kommer nog mycket kännas väldigt annorlunda. På gott och ont.
Jag lyssnar på god musik och ska strax gå till parken och filosofera. Förhoppningsvis sätter jag pricken över i när jag väl är där också på min utdragna stackars fotoidé.
Det är en bra tid. Jag är lycklig.

- Charlie Winston

Puss.
 

RSS 2.0