inlägg nr.98
Minus sju grader kallt och snö över alla Malmös gator. Levande ljus och det är första advent. Jag minns när jag bodde i Alingsås och gick på tomteparad med människor jag älskade. Denna första advent gör sig endast påmind med bilder på facebook. Politiskt korrekt så känner jag mig ett steg längre ifrån kommersiella påtryckningar. Känslomässigt känner jag saknad. När människor jag brukade älska ligger i listor som jag aktivt väljer att visa mindre för än människor jag inte ens känner på facebook och när jag inte hört en enda jullåt än, bortsett från en påtvingad remix av Jinglebells när jag sprang igenom ICA tidigare så drömmer jag mig tillbaka till när jag var 15 år gammal och gick på Alingsås tomteparad med människor jag älskade. Kalla mig sentimental.
Hade en intressant konversation med en god vän häromdagen om människor som öppet vågar prata om hur de mår. "Modigt", sa han. Jag sa ingenting, lyssnade. Ofta kan jag döma människor som öppet spatserar omkring och gapar om sitt privatliv och om sina innersta känslor som människor som enbart söker bekräftelse och uppmärksamhet. (Ja, ni hör ju min formulering.) Men är man nödvändigtvis någon form av attention whore bara för att man aktivt väljer att öppna sin egen bok för andra att läsa? Eller är man modig? Är det bara det ena eller det andra? Är man feg eller introvert om man inte väljer att vara öppen mot människor i sin omgivning? Är man oärlig bara för att man väljer att lämna viss information utanför? Har sanningen någonting att göra med hur man mår? Hur man mår kanske ibland är den enda sanningen. Eller? I slutändan är vi ändå alla själva, som någon jag en gång älskade brukade säga. Vi föds själva och dör själva. Vi har bara två ben att stå på, även om du för en stund har någon annans att luta dig mot. Men vad är i så fall poängen? Finns det en poäng? Det handlar inte om att vara eller att vilja vara ensam. I slutändan behöver alla närhet. Det handlar bara om att vara realist. Det finns bara du. Och du är nu.
På tisdag åker jag iväg igen, mot 80 centimeter snö och vidare. Det ska bli kul. Jag ska stå i ett mörkrum och lukta kemi igen.
Puss.
