inlägg nr.15
Tiger Lou - The War Between Us
Tiger Lou - Warmth
Kom precis hem från Amanda. Jag, hon och Nelson såg "Dude, where's my car?". Fet film, slutet suger dock. Bästa scenen är helt klart när de upptäcker varandras tatueringar på ryggen.
Om en kortare resumé av dagen/kvällen skulle ges skulle den nog se ut ungefär såhär:
Häng med Amanda, Susanne, Nelson & Olle. Sköljning och toning av bilder med Jallas & Kicki. Film. Kaffe.
Imorgon är det redovisning av vårt senaste fotoprojekt som gäller. Det ska bli intressant att se vad alla har jobbat med de senaste veckorna. Speciellt med tanke på att man av någon anledning både har hört och sett så förvånadsvärt lite av alla andras verk denna gång. Jag vet att ett tretal har struntat i det av olika anledningar men det är fortfarande sjukt få som jag sett jobba på projektet över huvud taget. Men men. Något annat kul som händer imorgon är att vi äntligen ska se dokumentärfilmen "Ecstasy Rising" på engelska c-kursen. Jag har hållt mig borta från att se den i x antal veckor nu. Vi skulle sett den långt innan höstlovet men självklart har Lars skjutit på det fram tills nu. Hoppas bara att han har kommit ihåg att boka Palladium, vilket han säkert har glömt. Men men. Det ska bli kul att se hur han som lärare reagerar på dokumentären. Jag lär kanske få stå till svars för en del sen om jag känner honom rätt. Den diskussionen är jag dock villig att ta.
Det känns som att jag saknar Göteborg och alla göteborgare mer och mer för varje dag som går numera. Jag har inte träffat en enda av mina gamla vänner på väldigt länge nu och det känns verkligen. Jag önskar att det fanns mer tid och pengar till att göra saker. Att träffa de man älskar och tycker om är något jag alltid sett som en självklarhet och tagit förgivet. Nu när alla bor 235 km för långt ifrån känns det inte så jävla självklart längre. Jag behöver känna Göteborg i mig igen, om så bara för en kort stund om någon hade tid och pengar att komma hit och hälsa på snart igen. Efter att ha räknat på ekonomin har jag och min plånbok kommit fram till att det lär dröja till påsklovet innan jag kan börja tänka på att ha råd att sticka upp igen. Det vill säga om fotoresan till Berlin inte parkerar där.
Nu luktar natten äggmackor, mer Tiger Lou och repris på Erik & Mackan då jag missade avsnittet tidigare ikväll.
Veckan luktar plugg i massor, förhoppningsvis Tiger Lou i Malmö med Tofflan (aka Christoffer), om pengar finnes och allmänt höstmys med höstmysiga människor på Fridhem. Gärna nån tripp in till Malmö eller Lund också för några timmars miljöombyte och iakttagelser av omvärlden utanför Svalöv. Jag hoppas verkligen att jag har råd med konserten i veckan. Har börjat köra skiten på högvarv bara på grund av den.
Och för att avsluta:
"one more day is a life spent
that I would give anything
to be the one that tears of your wings
but I'll wait for the day you will see
you can't say no to me
and everything is gonna be ok
it's gonna be ok"
- Tiger Lou - You can't say no to me
inlägg nr.14
På bild: Alice.
Det känns skönt att ha bott in sig ordentligt i mitt nya rum nu. Det är mycket större än det förra. Minst det dubbla. LP-plattorna hänger uppe på väggen, samt 2-3 bilder. Det lutar dock mot att så småningom leva upp till fördomarna gentemot oss foto-elever och tapetsera lite mer med printar som jag själv har gjort. Har dock lite svårt för den egotrippen men jag har ju inte mycket annat att slänga upp på väggarna så jag ser egentligen inte varför det ska hindra mig.
Idag har Thomas H Johnsson föreläst för klassen. Hans attityd är fan inte att leka med. Jag kan bara önska att jag var lika frisläppt och vågad som han. Har personligen aldrig haft svårt för att tänja lite på gränser och regler, men Thomas är ju helt otrolig. Jag kommer inte ens i närheten. Dock ska man nog vara försiktig med att sätta upp honom på någon form av piedestal bara för det. Han är en jävla skicklig fotograf men knappast en gud man ska dyrka, som många här lätt gör bara för att vi "ska" göra det. Precis som alla andra fotografer vi studerar. Självklart ska man inte utesluta dem heller bara för att vara rebellisk på något vis. Alla fotografer vi diskuterat är ju sjukt duktiga. Men det finns alltid så jävla mycket mer att se. Det tar ju knappast slut vid lektionerna som många verkar intala sig.
Jag börjar tröttna på saker man behöver och borde ha eller göra. Allt jag behöver en limpa marlboro red, ett ombyte, kameran och lite cash. Sen bara sticka. Köpa en biljett på första planet som lyfter. Jokkmokk som Paris eller Luxemburg -bara härifrån utan någonting alls. Bara jag och tomma fickor. Och det är inte på grund av någon depression jag skriver och "klagar", jag vill snarare bara göra nånting nu. Själv. Vara produktiv utan att behöva vara det, på mitt sätt. Ett kul och jävligt rätt sätt. Fan, på sista tiden har det bubblat så sjukt mycket i magen. Jag vill så jävla mycket så jag vet inte vart jag ska börja. Det brinner på för många punkter i kroppen för att jag faktiskt ska lägga manken till och bestämma mig för att sätta något i verket. Jag är helt enkelt för peppad på livet och allt jag vill hitta på innan jag kilar runt hörnet, som alla faktiskt gör så småningom. Och innan jag nu gör det vill jag hunnit ha sagt det jag vill ha sagt.
Nu är planen att dyka ner i mörkrummet och stanna där tills projektet vi jobbar på i skolan är i alla fall nästan färdigprintat. Först lite kaffe med Amanda dock. Det är tydligen tjejsnack på G.
inlägg nr.13
Det är riktigt kallt ute nu och det är snart tillåtet att börja mysa riktigt ordentligt med både vantar, halsdukar och allt därtill. Sommaren känns oerhört långt borta, dock önskar jag den inte tillbaka just nu. Jag bara saknar värmen. Vindarna här nere i Skåne är fruktansvärt kyliga och det finns nog inte riktigt sådan bitande blåst i Göteborg, inte ens på vintern.
Julafton börjar krypa fram, varesej man vill eller inte och jag evt inte vart jag ska fira den i år. Eftersom mamma & Jonas ska fira hos Jonas pappas släkt så ska jag fira någon annanstans men det är fortfarande inte bestämt vart. Alternativen verkar bli att antingen stanna kvar här på Fridhem för att fira med Otto och lite annat folk, eller att åka med Amanda till hennes släkt i Spanien. Sistnämnda känns helt klart med lockande, dock kostar det ju betydligt mer. Vi får se hur det blir..
Elliot Smith och Fiona Apple. Det är allt jag har att säga när det kommer till musiken ikväll. Damien Rice är fan inte dålig han heller. Mysmusik så det bara skriker om det.
Nu ska jag snart hem till Amanda för att hämta upp henne och sen gå vidare till Kim och alla andra som bor på blå. Där är det ikväll fest och det ska bli sjukt skoj. Det behövs goda vänner och alkohol ibland för att värma upp sig i höstkylan. Jag vet egentligen inte om det är den som gnagt tag i mig eller om det bara är all stress i skolan men just nu är livet en cirkus. Egentligen inte i en särskilt negativ betoning. Mest bara upp och ner i hårt tempo. Göteborg och nära vänner känns väldigt på distans och det är väl sant i ren fysisk mening, dock känns det lite längre bort än vanligt just nu. Det är skönt att man har funnit nya människor att bygga relationer med här nere.
Mackor får bli min middag och tequila får bli mitt alvedon.
Funderar du över livets mening nu i höstmörkret som de flesta verkar ha en tendens att göra: drick juice.
Det var allt.
Over and out.
/Berra
