inlägg nr.24
I min stulna soffa i min egna lägenhet. Täcket jag har på mig är utan påslakan för jag har tappat bort det ena och konstigt nog prioriterar jag täcket i min sönderknullade säng som ger mig ryggskador. Mina favorit-mysstrumpor har det gått hål i och det var just vad denna kväll behövde. Ett par söndriga favoritstrumpor. Det finns inga filmer att se här hemma längre, jag har redan sett dem alla minst 10 gånger och eftersom NÅGON streamar skiten ur mitt mobila bredband har det åter nått minnesgränsen och jag kan knappt se ett youtubeklipp på två minuter om jag inte vill avvara två timmar med bara just det fönstret uppe på skärmen. Internet dör alltså om jag har uppe för många fönster på en och samma gång. Ibland bara av att köra msn.
Det är mycket som jag inte förstår just nu. Som varför jag aldrig har lärt mig hur man hänger upp tavlor rakt och fint? Varför min kökslampa tar så lång tid på sig innan den lyser såpass starkt som man helst hade sett den göra så fort man tryckte på knappen? Varför jag tjänar mindre än 90% av mina kollegor bara för jag är 2½ månad yngre än nån bullshit gräns? Varför jag glömmer vattna mina blommor hela jävla tiden? Och varför smakar min vattenpipa skit?
Julen verkar bli här hemma i lägenheten med en box vin och ett gäng hyrfilmer. Jag sitter hellre ensam och klassas som tragisk än firar framför dvd-elden med plast-släkt som jag inte finner det minsta intressant. Så går det när svensson-familjerna splittras och firar jul överall annanstans än där de brukar. Jobbet, pojkvännen..
Själv "får" jag vara ledig på julafton, dock istället jobba nyår. Men tacka vet jag gudarna för jag börjar inte förrän 01:30 på nyårsnatten. Gud bevare mig väl att jag inte missar tolvslaget! Håll i era fucking hattar alltså.
Och hormonerna är i styr som ni märker. Precis som min rökning, vilken jag har hållt relativt hårt tyglad de senaste 4 veckorna (om lite panik-cigg och feströk inte räknas, vilket de definitivt inte gör).
Jag och min vän klyschan längtar i vilket fall tillbaka till förr ikväll. Det har vi i och för sig gjort ett tag nu. Tiden man minns som helt sorgfri och utan problem. Lite som ett dåligt förhållande dock. Man minns alla sköna nooners och alla härliga skratt men skulle man verkligen åkt tillbaka hade man flytt fältet illa kvickt. Jag och min vän klyschan här önskar också att vi kunde ockupera oss själva med betydelselösa aktiviteter om dagarna så vi slapp tänka allvar så jävla mycket, men det går inte när man är pank så tji fick vi!
Efter en flaska vin och mojitos igår lyckades jag ragga till min panikcigg från en dum fjortis på stan som jag aldrig rökte upp. Denne ska jag och min vän Ingen här gå ut och röka nu.
It seems att jag är helt planfri i veckan nu också så jag kommer antagligen spendera all tid som inte spenderas på jobb som en valross, nergrävd i sängen. Om kompis Klyschan eller polare Ingen vill nå mig går det bra att försöka på mobilen eller varför inte en dörrknackning så kan vi se om jag vaknar.
I brist på kreativitet eller någon form av ork vad gäller engagemang ger jag er:
FOTO: LOVISA RINGBORG
