inlägg nr.85

Det har blivit mörkt och jag känner till slut att jag kan somna (däcka av totalt), lagom till att jag börjar närma mig slutdestinationen och absolut inte får somna.
Annars äger livet. Den sista jag såg i skåneland var världens bästa kille och den första jag ser norrut är världens bästa kvinna. Och här sitter jag, med fet musik i lurarna, kanelgifflar och cola. Har absolut ingenting att klaga på. Puss.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0